Teddy Lundberg

 Konsult i kulturfrågor

Om Teddy

Bakgrund

Bo Teddy, som jag egentligen heter, är född och uppvuxen i Eskilstuna under 1950-60 talen som äldsta barn, storebror, i en syskonskara på sex barn, systrar och bröder. Syskonen kom ganska tätt så det blev till att verka som ”härförare” redan från början.

Mamma läser sagor, berättar fantastiska historier ur livet och fantasin, ritar och målar, odlar, arbetar på restaurang och föder barn.
Pappa är stilig, lite av en ”play boy”, mångsysslare och kör fina bilar, älskar sport, idrott och gott vin, inte överdrivet intresserad av barn, men en känslig själ. Ambitionen att träna äldste sonen i allt från fotboll till karate och boxning svalnar ganska snart. Redan i mycket unga år regisserar däremot Teddy de mer eller mindre villiga syskonen i diverse jul-tablåer och liknande, alla sjunger med klara stämmor och vårt Luciatåg blev berömt i omgivningen.

Morfar, som aldrig fick någon egen son, tar det förstfödda barnbarnet Teddy till sitt hjärta. Med varligt pedagogisk entusiasm slussar han pojken in i den klassiska konstmusikens värld, liksom i blommornas och fåglarnas, ja hela naturens mysterier. Det var mycket: titta, lyssna, lukta, lär och njut!
Morfar var hängiven socialdemokrat.
Mormor är barsk men beskyddar, älskar och lagar underbar, gammaldags mat, ofta med mig som assistent i köket.

Farmor Är fin och religiös, pingstvän, men med humor. Hon försöker varligt att slussa in oss i kristenhetens mysterier tex. genom att be en liten aftonbön med oss, då och då. Emellanåt håller farmor salong för fina damer, där man i största hemlighet dricker likör. Farmor blev 96 år, bodde hemma, var klar och redig ända till slutet.
Farfar är, så långt jag kan minnas, ett stort orginal som i sina yngre dagar byggde hus. De sista åren av sitt liv knattrade han genom stan på en uråldrig moped. Farfar ägde aldrig tillträde till Farmors salonger. Han fick hålla sig till mopeden och äta i köket.

Jag deltar förståss i den kommunala musikundervisningen i Eskilstuna men det är konserterna med morfar som väcker förtjusning, mera än det egna blockflöjt- eller gitarrspelet. Morfar ville nog helst att pojken skulle spela fiol, som han själv, men så blev det aldrig. Morfar var aldrig påstridig.

Ägnar mig under skoltiden med viss framgång åt gymnastik och blir tillsammans med skolkamraten Rolf, ett oövervinneligt team i orientering. Ha!! -där fick ni alla fotbolls- och handbollsdårar i klassen !
Är i övrigt demonstrativt ointresserad av all sport.

Under gymnasietiden delar kumpanerna Teddy och Rolf på en tjänst på Länsbiblioteket i Eskilstuna. Vi får lära oss mycket om böcker, bibliotek och arkiv. Arbetet kommer att bli en viktig inkörsport till litteraturens och den klassiska bildningens värld. Under en tid spelar jag också lite skolteater men ägnar större delen av fritiden åt passionerat arbete med hästar och hundar. Rider, ryktar, mockar och utbildar mig till instruktör i Brukshundklubben, tävlar framgångsrikt i dressyr med den egna Schäferhunden ”King”. Skriver om hundar och hundsport i stadens lokaltidningar. Deltar i en uppvisningsgrupp med andra ungdomar där vi med framgång tränar in och uppträder i rena cirkuskonster med våra hundar.

Hyser i övrigt långt framskridna planer på en karriär inom restaurangbranschen vi denna tid, därtill uppmuntrad av mamma och pappa.
Praktiserar både i kök och matsal bl.a. på Stadshotellet i Eskilstuna. Erbjuds fortsatt restaurangutbildning i Frankrike, mycket hedrande, alla i omgivningen är entusiastiska, MEN…… ……En originell och stöttande svensklärare på gymnasiet väcker på allvar intresset för teater och snart bär det av till Stockholm för teater och musikstudier.